Småbarn har intagit en andra plats på min lista "Things to kill". Listans topp begyls nu av den här dagen. Framförallt morgonen. Solens första strålar skar igenom mina ögonlock klockan 8.28. En och en halv timme senare än vad mobil-klock-jäveln skulle ha ringt. Bra start på dagen! Inser sedan att jag inte kommer komma i tid men bestämmer mig för att göra mitt bästa för att komma i tid, rummet mitt tyckte motsatsen. Springandes in till toaletten är det någon som har ställt en pall i vägen. Pallen och min lilltå hade ett hastigt möte som jag avbröt när jag låg och skrek över smärtan, man kan säga att jag inte pallade(förlåt) mer.

Det hastiga uppvaknandet och möbelattacken fick mig att glömma kvar rutiner och gamla vanor i sängen, varpå jag börjar fixa håret innan jag satte på mig alla kläder. Visst, det såg bra ut men jag kunde inte låta bli att undra om det inte skulle bli kallt utan tröja?

Efter att faktiskt lyckats med att inte bara fixa håret, utan klä på mig helt själv också knackar mamma på fönstret.

"Du är sen". Jo man tackar, ska skriva ner det!

Med andan i halsen och min värdelösa kondition fickan springer jag med raska steg mot epan, det hade vart kallt utan tröja. Väl i bilen slår jag mig ner och noterar att sterion är på, har förmodligen vart det hela natten! Två sekunder från att tappa all vett och etticket vrider jag om nyckel och hör det övertagande ljudet av ingenting. Skjut mig. Jag får svälja hatet för teknik och börja sätta den ena foten framför den andra tills jag kommer till tåget. Helt underbar morgon :D

Jag förstår inte hur jag klarade praktiken då jag gick upp halv 6 varje morgon, och kom inte sent en enda gång. Men nu, första riktiga dagen tillbaka i skolan så passar det. Jag känner att morgonar hade vart så mycket bättre om man senare la dem ett par timmar, kan tänka mig att de sena ankomsterna skulle bli mindre om inte försvinna!

Ha de!