Så, vart ska jag börja. "Ett inlägg om mig!!!", så löd en direkt order för en brud som tror att hon är något. Storleken påminner om en dvärg och ålder påmminer om en dvärgs längd. Men jag har valt att acceptera henne ändå! Det är trotts allt svårt att hitta någon under 40 som kan Nationalteaterns texter lika bra som jag. Eller nästan i alla fall, ingen är bättre än mig på det. Ingen.
Men när vi sjungt klart på alla nationalteaterns låtar så uppstår det inte tystnad, nej. Med en så dålig humor som hon har, och med så torra skämt hon kommer med så är det svårt att inte garva bredvid henne! Alvarlig blir hon dock när det snackas om Ikea. Det kan jag dock förstå, jag blir också arg när folk pratar illa om mitt hem. Nu undrar ni säkert vem det är jag pratar om?
Jo det är sant, tro det eller ej så är det faktiskt Love jag skriver om. Louisa "grushög" Perrson. Läs om Loves förkrök till alkolismes fest. Allt det kan du läsa om här
http://dummii.blogg.se/.
Jag tror att Gud har ticks. Dagens väder har vart lika stabilt som en nykter alkis. Det började med lite fint puder, I bet that Mikael Persbrandt trodde att det var något helt annat och kände sig väldigt dum när han drog näsan där jäms med trottoar kanten. Efter ett tag slutade kokain-flödet och det kom lite sol. Sen efter det har det bara spårat ur, fint väder en halvtimme, snökaos 10 minuter. Hela dagen. Badväder, istid, "åhfan man kan gå ut med hunden", "känner mig som en snögubbe".
Och det var då jag blev religös. Naturen kan inte jävlas så mycket!
Ha de!
Louisa är schnell!
Småbarn har intagit en andra plats på min lista "Things to kill". Listans topp begyls nu av den här dagen. Framförallt morgonen. Solens första strålar skar igenom mina ögonlock klockan 8.28. En och en halv timme senare än vad mobil-klock-jäveln skulle ha ringt. Bra start på dagen! Inser sedan att jag inte kommer komma i tid men bestämmer mig för att göra mitt bästa för att komma i tid, rummet mitt tyckte motsatsen. Springandes in till toaletten är det någon som har ställt en pall i vägen. Pallen och min lilltå hade ett hastigt möte som jag avbröt när jag låg och skrek över smärtan, man kan säga att jag inte pallade(förlåt) mer.
Det hastiga uppvaknandet och möbelattacken fick mig att glömma kvar rutiner och gamla vanor i sängen, varpå jag börjar fixa håret innan jag satte på mig alla kläder. Visst, det såg bra ut men jag kunde inte låta bli att undra om det inte skulle bli kallt utan tröja?
Efter att faktiskt lyckats med att inte bara fixa håret, utan klä på mig helt själv också knackar mamma på fönstret.
"Du är sen". Jo man tackar, ska skriva ner det!
Med andan i halsen och min värdelösa kondition fickan springer jag med raska steg mot epan, det hade vart kallt utan tröja. Väl i bilen slår jag mig ner och noterar att sterion är på, har förmodligen vart det hela natten! Två sekunder från att tappa all vett och etticket vrider jag om nyckel och hör det övertagande ljudet av ingenting. Skjut mig. Jag får svälja hatet för teknik och börja sätta den ena foten framför den andra tills jag kommer till tåget. Helt underbar morgon :D
Jag förstår inte hur jag klarade praktiken då jag gick upp halv 6 varje morgon, och kom inte sent en enda gång. Men nu, första riktiga dagen tillbaka i skolan så passar det. Jag känner att morgonar hade vart så mycket bättre om man senare la dem ett par timmar, kan tänka mig att de sena ankomsterna skulle bli mindre om inte försvinna!
Ha de!
Jaha. Såhär på morgonkvisten, 5 timmar innan man ska upp, så slår mig tanken att det inte direkt var igår som jag bloggade. Är inte ens helt säker på att jag bloggat något i år. Kanske man kan säga att det var åratal sedan jag bloggade sist! Och då känner man sig gammal. Och mogen!
Men det var trotsallt inte min linjärt ökande ålder eller mognad som fick mig att skriva nattens inlägg. Nej det var den här flickan.
http://annaellinor.devote.se/ . Har suttit och kollat igenom alla hennes video inlägg och just nu känner jag ett stort begär att ställa mig upp och applådera! Dock är det en alltmer avtagande fylla som hindrar mig och istället ligger jag kvar i min bastu-säng och kollar vidare på något program som jag inte vet vad det heter. Det är inte alltid så lätt när fjärrkontrollen har gått upp i rök likt en feting på söder. Det är förövrigt den flickan som jag en dag ska gifta mig med. Om hon tillåter dvs, annars är det den flicka som jag en dag ska kidnappa och ha i min källare tills hon älskar mig innerligt och maximalt! Frågan återstår ju dock, ska man börja videoblogga?
Ha de!
Svetten rinner längs tinningen och pistolens metall kyler på bakhuvudet. Bakom pistolen står loväh men nyvunnet storhetsvansinne och gormar om kvinnors rättigheter och om att hon fått för sig att hon är bäst. Jag tar en sista tugga på min stolthet innan jag sakta sväljer den och njuter av eftersmaken när jag sedan skriver det som nu skrivas skall för att skona mitt eget liv
Loväh är näst bäst :(
Ha de!
