Har suttit som en snigel på facebook och letat efter en tjej som jag träffade på båten igår. Hon var för hääärlig och allt för söt för att komma undan. Men sökandet går åt helvette så jag tog mig en paus i stalkandet och gjorde ett blogginlägg! Ni kan väll säga till om ni hittar henne? Hon var söt, snäll, hon var utklädd till antingen fantomen eller batman, jag lyssnade inte så noga!

Nu när jag ligger här på måndagsmorgonen, slutkörd och helt uppfuckad, så slutar det ändå inte dra i mungiporna när jag tänker tillbaka på helgen som har gått.

 

Toppen av helgen var nog dock insparksfesten från igår. Oj oj oj. Jag anländer med min kompis Amanda och på en gång som vi anländer hälsar vi artigt på värdarna och stegar sedan ner till dansgolvet. Där var en helt underbar blandning av damer! Och då menar jag inte utseendemässigt eftersom att de flesta var enformigt vackra:) Nej nej, den underbara blandningen bestod av trevliga, borgliga och pratglada tjejer och sen var det slamporna. Slamporna för övrigt verkade inte kunna prata med sina tungor. Men det spelar ingen roll, de var bra på annat!

 

Klockan snurrade vidare som den alltid har gjort och inget undantag denna kväll. Det gick inte allt för lång tid innan lilla jag hade fått nog av att sitta och prata med den första sortens tjejer. Nu var det dags för att dansa! Jag joinar en ring med några jag känner och ställer mig bakom en tjej som till synes var ny. Jag hinner inte dansa med henne någon lång stund alls, innan hon helt sonika vänder sig om stoppar tungan i min halls. Jag tyckte att det var dumt att säga emot så jag spelar med så glatt! Inte mig emot :) Men lika tvärt som det börja så så fick det lyckliga också ett slut, och minst lika sonika som starten så reser hon sig nu upp, återigen helt plötsligt, och går till sina polare där hon dansar vidare. Utnyttjad och blås på lepsyl dansar jag fram till något som till synes är hennes polare. "Kaka söker maka" och nu var det min tur att vara spontan. Den här tjejen varade lite längre och jag fick tid att tänka på högst viktiga saker så som olika passande facebookuppdateringar. Jag kom inte långt i tankarna innan jag kom på initiativet att dra ut henne på däck (festen var som sagt på en båt som låg i hamn) för att kunna andas lite luft som inte var mättad med svett. Vilken befrielse! Efter att ha svalt det mesta av hennes tunga ett tag utomhus drog jag nu med den flicka, som jag ännu inte kunnat prata med eller ens kolla hur hon såg ut, in till toaletten. Jag slog dock i huvudet i en av dessa små jävla dörrar på kuppen, och det kategoriserar jag som kvällens fail. Vad som hände på toaletten låter jag vara oskrivet. När vi sedan skulle gå ut från toaletten gick jag först och sen gick hon bakom. Vi kände oss ganska klara med varandra nu så utan en enda blick, en enda hälsning eller ens ett enda ord skiljdes våra vägar åt.

 

Klockan var då ganska sent, och med rädsla för att se tjejen som jag inte vet hur hon ser ut så hämtade jag min jacka och gick till slussen med två kategori 1 tjejer, trevliga prickar där

Det var väll söndagen i sin helthet!

Ha de!

 

Med dagens besök och tidigare besök hos doktor liggandes i erfarenetens väska kan jag enkelt dra slutsatsen: Vem som helst kan bli doktor. Alltid samma visa. Första gången som går man dit och de påstår att det är helt normalt med den smärta som man känner, oavsett om det rör sig om ett uppfuckat ben eller kötbit som växer ut ur nageln, och deras behandling blir "ta det lugnt en vecka, har det inte blivigt bättr då så bokar vi en ny tid". En vecka senare bokar man en ny tid, men eftersom att jag inte är den enda som ska boka en ny tid så får man den nya tiden ca en månad senare. Andra gången hos doktorn så får man pencillin utskrivet och det fungerar likförbannat aldrig på mig. Det brukar sluta med att jag väntar ut den smärta/sjukdom jag lider av i väntan på bättre tider.

Har suttit i åtskilliga timmar och försökt fixa en vettig design till bloggen. Har du dragit slutsatsen att jag lägger ner det. Eller rättare sagt, jag lämnar det över till johannes :) Han ska nog fixa någon fin design till mig, och om det inte ser bra ut så är ni fullt välkomna att klaga på johannes :)

Höbbida Höbbida bloggen!

 

Sitter nu i min spartanska boning och kollar på Kjell. Det känns bra. Lite för bra för att jag, utan att överdriva, sett alla avsnitt minst 3 ggr och alltför pinsamt nog så skrattar jag varje gång. Kan vara för att han är min idol om jag väljer den bittra vägen att misslyckas här i livet. Då vill jag bli som han. Vilken livsframsikt jag har...

 

Jaja, bitter ska man vara! Skolan idag var minst sagt onödig! Upp klev jag med tuppen, utan någon som helst anledning att vara vid liv vid dagens slut. På tom mage beger jag mig mot stationen för att kunna ta mig till skolan. Att sova på tåget brukar vara standard för min del, men idag var det första gången som jag somna på stationen innan jag ens hunnit på tåget! Att vakna var dock inget problem för att lagom tills att tåget kom fick en äldre herre med utländskt ursprung som slagit sig ned bredvid mig en hostattack till att jämföra med starten av en gammal Saab. Detta fick mig att göra två saker, dels resa mig upp för att ta mig in i tåget och dels började jag tänka på att göra ett Hiv test då den äldre mannens slem förmodligen finns kvar att skrapa upp från jackan min. Fördelen med det testet skulle vara att jag äntligen fick högsta poäng på ett test!

 

Pga av tuppluren som jag tog bredvid den gamla Saaben så var jag nu inte trött nog att sova på tåget. Istället fick jag göra min andra favorit syssla! Yes jag löste korsord :) Och jag anser att försöka lösa korsord med ett värdelöst resultat och att lösa hela korsordet är i princip samma sak. Så inga invändningar om det tack, det står att man ska skriva ord, inte vad för ord.

Väl framme på skolan inser jag att jag återigen var sen och det sänkte mitt humör totalt. Men men, varje soptunna har en botten, och som om min sena ankomst inte var nog fick jag reda på att dagens enda lektion var ett prov. Ett prov i Brott och påföljd. Ett prov som jag inte hade lagt ner min själ i att plugga till. Men skrev gjorde jag, ja jävlar vad jag skrev. Likt korsordet var nog dock det mesta fel, men återigen handlar det om principen!

 

Efter provet hade jag och klasskamraten Henrik ett snack med rektorn, ett VIP talk kan man säga som rörde att vi var missnöjda med en lärare. Dagens fail landar nog i att läraren i fråga satt i rummet bredvid samtidigt som jag och Henrik malde på om våran missnöjdhet.

 

Sedan ledde stegen tillbaka mot tubleros och sedan hem. Men innan hemresan ville nå ett slut fick jag ett brådskande samtal om att jag skulle möta en kompis i viksjö. Det var tydligen riktigt bråttom. Jag slänger mig på tåget och endast med min tankekraft fick jag tåget att gå snabbare, hoppades jag på i alla fall. Väl i Kallhäll skyndade jag mig hem för att hämta en väska. Väskan var hämtad och nu styrde kosan mot viksjö. Sekunden som jag lämnade uppfarten, skyndades för allt vad skynda heter, så ringde jag min kompis i viksjö och sa att jag var där om max en kvart. Okej svarade han. Jag svänger in på viksjöparkerningen och ringer den sagda kompisen igen och säger att jag är där. Till svar får jag(av den kompis som bor ca 5 minuter från viksjö centrum)"Okej chill, ses där om 20". Ja då kanske det inte var så jävla bråttom, eller?

 

Efter besöket i vad jag kallar Norrorts slum så var jag efter en stund hemma. Nu utan någon som helst stress. Jag la mig i min obäddade säng, slog på tv apparaten och slog på Discovery. Vad som fem minuter senare visades hade jag då inte en blekaste aning om pga av brist på sinnesnärvaro i form av sömn. Några timmar senare fyllda med "tv-tittande" bar det av med pappa ut på äventyr på Barkarby outlet. Vax av låg kvalité inhandlades!

 

Så, nu sitter jag här. Rödgråten av allt för mycket Kjell-tittande och funderar på om det åter är dags att sova. Jag ska trots allt till min fascist doktor Björn Skoglund imorgon. Där hade jag tänk skaffa mig en remiss till att röntga mitt knä, men allt jag kommer få är dödslängtan. Det om jag känner min doktor rätt. Jag är ytterst rädd att jag faktiskt gör det...

 

Ha de!